Vänsterpartiet gör skillnad. De senaste åren har vi lyckats påverka regeringen att genomföra många bra reformer, som särskilt gynnar vanliga människor, och ännu mer de som kämpar varje dag för att få livet och ekonomin att gå ihop. Socialdemokraterna är väldigt duktiga på att säga att detta är deras politik, att detta är deras reformer, men inget av det du kan läsa om nedan skulle ha blivit av om inte Vänsterpartiet hade satt press på regeringen.

Detta är de reformer som Vänsterpartiet ligger bakom:

Hälso- och sjukvård:

Avgiftsfri cellprovsscreening för livmodercancer

Ingen kvinna ska behöva låta bli att testa sig för livmoderhalscancer på grund av ekonomiska skäl. Därför har vi drivit igenom en satsning på cellprovtagning utan avgift för alla kvinnor mellan 23 och 64 år. I de flesta landsting kostar det upp till 200 kronor idag, och många väljer därför att avstå. Med den här reformen erbjuds kvinnor, beroende av ålder, att göra cellprov mellan vart tredje och vart sjunde år. Reformen gäller oavsett var i landet man bor, och införs den 1 januari 2018.

Avgiftsfri mammografiundersökning

Samtidigt som bröstcancer blir allt vanligare ökar chanserna att överleva. För kvinnor som får cancern upptäckt på mammografikontroller, kan behandlingen sättas in i tid, och då är risken att dö i sjukdomen mycket mindre. Problemet är att omkring 150 000 kvinnor aldrig går på kontrollerna. Och av dem har majoriteten en svag ekonomi, saknar högre utbildning eller kommer från ett annat land än Sverige. Vänsterpartiet tycker inte att chansen att överleva bröstcancer borde vara en klassfråga. Vi vill att alla kvinnor mellan 40 och 74 år ska få göra mammografi utan att betala. I vissa delar av landet är undersökningen redan gratis, men för att fler ska kunna upptäcka sjukdomen i tid, har vi förhandlat fram gratis mammografi i hela landet.

Stärkt psykisk hälsa och psykiatri

Det finns många barn, unga och vuxna som inte mår bra och som behöver hjälp av psykiatrin för att komma på fötter igen. Därför har vi drivit på för mer pengar – 600 miljoner 2018 som fördubblas till 1.1 miljarder 2019 – till arbetet mot psykisk ohälsa inom både primärvård och specialiserad psykiatri. När vi ger mer pengar till vårdcentraler för att de ska kunna ta sig an fler patienter som mår psykiskt dåligt, blir trycket på BUP lägre och väntetiderna där förväntas bli kortare och behandling sätta igång fortare. Pengarna kommer också att användas till att utveckla arbetssätt och behandling inom vuxenpsykiatrin.

En barnhälsovård som fångar upp

Alla barn har rätt till bra vård i Sverige. Men idag är det vissa barngrupper som inte får tillgång till viktiga insatser, och det behövs extra satsningar för att se till att även dessa barn nås. För att göra barnhälsovården mer jämlik har Vänsterpartiet förhandlat fram 142 miljoner extra under tre år i rad, så att landstingen kan öka tillgängligheten för vissa grupper. Fokus ligger på tandhälsa och vaccination, och i satsningen ingår: fler hembesök under spädbarnsperioden, att vaccination mot rotavirus blir inkluderat i det allmänna vaccinationsprogrammet, ökad information om vaccinationer för att bemöta vaccinskepticism, information om tandhälsa, inklusive matvanor, tandhygien och fluortandkräm samt andra områden där landstingen ser att det behövs. Satsningen sker under 2018, 2019 och 2020.

Satsning på förlossningsvården

Ingen kvinna borde behöva föda barn på motorvägen. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom en extra miljard till just förlossningsvården. Pengarna ska framförallt gå till att förstärka personaltätheten, så att situationen blir tryggare för kvinnor som ska föda. Det här är också en satsning på arbetsmiljön för de som arbetar inom förlossningsvården, att de kan få möjlighet att göra sitt arbete i lugn och ro. Eftersom majoriteten av de som jobbar inom förlossningsvården – samt de som föder barn – är kvinnor är det här en tydlig feministisk satsning där en miljard extra omfördelas direkt till gruppen kvinnor.

Mer pengar till primärvården med inriktning på kvinnor

Hälsa är en klassfråga. Kvinnor utan gymnasieutbildning är den grupp som haft sämst hälsoutveckling. Det är också så att primärvården – vårdcentralerna – generellt upptäcker kvinnors hälsoproblem för sent. När vi ser till att primärvården får mer pengar, får den förutsättningar att bli bättre på att upptäcka kvinnors hälsoproblem i ett tidigt skede, till exempel när det gäller stress och kvinnors hjärtproblem.

Tandvård:

Fördubblat tandvårdsbidrag för alla

Att ha hela tänder och en frisk mun är fortfarande en klassfråga. Även i Sverige. För att alla, oavsett inkomst, ska ha råd att ha bra tänder fördubblar vi tandvårdsbidraget. Det handlar om jämlikhet.

Det innebär i praktiken att yngre och äldre får ett gratis tandläkarbesök vartannat år, medan alla mellan 30 och 64 får en kraftig rabatt. Gäller från den 1 april 2018.

Gratis tandvård upp till 23 år

För den som precis gått ut gymnasiet, jobbar på timme eller lever på studiebidrag, är det inte helt självklart att lägga flera hundra kronor på ett rutinbesök till tandläkaren. Därför har vi förhandlat fram att tandvården ska vara gratis längre, tills att man fyller 23 år. De som gynnas är unga som nu kommer fortsätta att gå till tandläkaren, och troligtvis fortsätta även när man börjar få lite bättre ekonomi. Höjningen sker gradvis: förut var tandvård gratis upp till 19 år, under 2017 höjdes åldersgränsen till 21 år, under 2018 är det tills man fyller 22. Från den 1 januari 2019 är den nya åldersgränsen 23 år.

Barn och unga:

Gratis medicin för barn

Ingen ska behöva välja mellan att köpa medicin eller att köpa vinteroverall till sitt barn. Därför är vi glada över att ha fått igenom gratis medicin upp till 18 år. Gäller både läkemedel och andra förmånsberättigade varor.

Gratis preventivmedel till unga

Unga kvinnor tar fortfarande ett större ansvar för preventivmedel jämfört med män. Vetskapen om att det i första hand är hon som skulle drabbas av en oönskad graviditet gör att tjejer oftare än killar tar på sig kostnaderna. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom gratis preventivmedel upp till 20 år. Förutom att det är positivt att en orättvist fördelad utgift för kvinnor försvinner, är gratis preventivmedel ett viktigt sätt att förebygga oönskade graviditeter. Vissa landsting har sedan innan tagit bort avgiften eller subventionerat preventivmedel för unga, men vi tycker att tjejers hälsa inte ska bero av var i Sverige hon bor.

Gratis simundervisning till alla 6-åringar

Alla barn ska ha rätt att lära sig att simma. Idag är det långt ifrån självklart att barn till föräldrar med lägre inkomster, eller som är ensamstående, går i simskola. När en termin på simskola ofta kostar uppemot 2 000 kronor, och det tar flera terminer för att bli en trygg simmare, har många familjer har inte råd. Att tidigt utveckla vattenvana och simkunskaper kan vara skillnaden mellan ett barns liv och död. Därför har Vänsterpartiet drivit – och fått igenom – att alla barn som går i förskoleklass ska få möjlighet till simundervisning. Framför allt ska det ske inom ramarna för skolan och vara gratis. Genom att erbjuda simskola i förskoleklassen når man praktiskt taget alla barn, och när det är inom ramen för skolan blir även transporten skolans ansvar. Det är extra viktigt i kommuner som saknar egna simhallar. Att lära sig att simma tidigt ska inte vara en klassfråga. Reformen träder i kraft den 1 januari 2018.

Glasögonbidrag upp till 19 år

Alla barn med synfel borde få den hjälp de behöver, och familjens ekonomi ska inte vara ett hinder. Idag finns det glasögonbidrag för barn upp till sju år i hela Sverige, men för äldre barn är reglerna olika beroende på var i landet de bor. Många landsting ger bidrag om barn har riktigt grava synfel, men inte annars, och resultatet blir att de vars familjer inte har råd går hem efter skolan med huvudvärk. Nu har Vänsterpartiet fått igenom att gränsen för att få glasögonbidrag istället ska gå vid 19 år, och att det gäller i hela Sverige. Vinnarna är de barn som inte har tillräckligt grava synfel för att tidigare ha rätt till hjälp, och familjer med lägre inkomster.

Gratis kollektivtrafik under sommarlovet för unga som går i skolan

Alla unga borde ha rätt till ett spännande sommarlov – att ha friheten att åka och bada eller vara med på bortamatchen. Ett dyrt busskort ska inte stå i vägen. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom ett statligt bidrag för kollektivtrafik utan avgift under sommarloven. Det handlar framför allt om resor inom kommunen, men i vissa fall även länet eller regionen. Gäller från sommarlovet när man går ut sexan till och med sommaren innan tredje året i gymnasiet. Reformen införs under 2018.

Höjt studiebidrag med 300 kr/månad

Att leva på studiemedel är inte helt lätt, och enligt studentkårerna går studenter back flera hundra kronor i månaden. För att göra vidarestudier mer tillgängliga har Västerpartiet därför sett till att bidragsdelen av studiemedlet höjs. Den som tar CSN på heltid kommer nu att få 300 kronor mer i månaden – och det viktigaste är att lånedelen inte kommer att påverkas. De senaste höjningarna i studiemedlet har bara gjort lånet större, då blir CSN-skulden större och tröskeln att studera vidare högre. Motståndet mot att ta lån för att plugga är dessutom högst bland de som inte kommer från studievana hem. Att läsa på högskola och leva på studiemedel ska inte vara en klassfråga. Höjningen av bidragsdelen sker från och med höstterminen 2018.

Lovstöd

Alldeles för många barn får inte den sommar de borde ha. De blir kvar hemma medan klasskompisarna försvinner iväg till sommarstugor, semesterresor och läger. Först införde vi sommarlovsstödet. Det är ett stöd som betalas ut till kommuner som satsar på att utveckla sommarlovsaktiviteter som inte kostar något. Det statliga sommarlovsstödet finns till för att ge barn i åldersgruppen 6-15 år en möjlighet till sommaraktiviteter. Nu har vi sett till så att stödet byggs ut och gäller alla lov. Till exempel kan det handla om simskolor, bussutflykter, odlingskurser, teaterskolor, längre öppettider på fritidsgårdar, sportaktiviteter, pysselkvällar och konserter. Alla aktiviteter ska vara gratis, för alla barn ska behandlas lika oavsett föräldrarnas plånbok.

Lån till körkort

Det finns många hinder för att få jobb, speciellt när man är ung. Att inte ha råd att ta körkort ska inte vara ett av dem. Därför har vi kämpat för att man ska få möjlighet att ta lån för att lära sig att köra bil, och nu ska detta bli verklighet. Till en början gäller det arbetslösa mellan 18 och 24 år. Även de mellan 25 och 47 år som varit arbetslösa i minst sex månader. Från och med 2019 kommer reformen även att gälla unga mellan 19 och 20 år som gått ut gymnasiet. Start den 1 september 2018.

Satsning på ungas psykiska hälsa

Många unga lider av sömnproblem, oro eller ångest. Tyvärr har andelen unga som mår dåligt ökat de senaste decennierna. Just därför har Vänsterpartiet sett till att det avsätts mer medel för att förbättra ungas psykiska hälsa. Fler behöver få hjälp i tidigt skede. Pengarna möjliggör bättre och mer generösa öppettider för landets ungdomsmottagningar och ger skjuts till nya initiativ som t.ex. självinläggningsprojekt och till första linjens psykiatri. Första linjen finns för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som visar tidiga tecken på, eller har risk för, psykisk ohälsa.

Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem

Det här är en viktig satsning som berör framförallt de yngre barnen. Skolornas utemiljöer har inte hängt med i den utveckling som skolan har genomgått, särskilt med tanke på att skolorna också fått ansvar för förskoleklasserna och att allt fler går på fritids. Många torftiga, slitna skolgårdar och uteplatser kan nu rustas upp. Barn behöver goda möjligheter till lek, avkoppling och bra aktiviteter på rasterna. Utemiljön ska även vara en tillgång i det pedagogiska arbetet för barns utveckling och lärande. Förutom de positiva effekter satsningen skulle medföra för barn och anställda inom skolväsendet, så skulle den också innebära många arbetstillfällen inom bygg- och hantverkssektorn över hela landet.

Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen

Allt fler barn går på fritidshem. Men resurserna har inte ökat i samma takt. Därför är växande barngrupper och sjunkande personaltäthet en verklighet för många barn på fritidshem. Vi är glada över att i budgetförhandlingarna med regeringen fått gehör för vårt krav på mer resurser för att kunna anställa mer personal på fritids. Fritids är en del av skolans pedagogiska uppdrag och ska vara en verksamhet med hög kvalitet. Förutom fler anställda kan pengarna även gå till andra kvalitetsinsatser.

Äldre:

Gratis öppenvård för alla över 85

Som pensionär är det ofta svårt att få ekonomin att gå ihop. Med åldern får man allt fler krämpor att söka sig till vårdcentralen med, och utgifterna för hälsan kan bli stora. Därför har Vänsterpartiet sett till att det blir gratis öppenvård för alla över 85 år. Det gäller både den öppna hälso- och sjukvården. Eftersom de som lever längst och dessutom har de lägsta pensionerna är kvinnor är det i praktiken en feministisk reform som omfördelar till de äldsta kvinnorna i Sverige.

Höjt allmänt tandvårdsbidrag för personer 65-74 år

Det är dyrt att laga sina tänder och vi tycker inte att tjockleken på din plånbok ska avgöra om du kan boka tid hos tandläkaren eller inte. Särskilt knapert har många äldre det och därför har vi gjort en särskild satsning på åldersgruppen 65-74 år. Vi har drivit igenom en fördubbling av det allmänna tandvårdsbidraget från 150 till 300 kronor per år. Med denna höjning får nyblivna pensionärer ett lika stort tandvårdsbidrag som personer som är 75 år eller äldre.

Höjt bostadstillägg för ålderspensionärer och personer med SA-ersättning

Det är många äldre som har det svårt att få det att gå runt ekonomiskt varje månad. Detsamma gäller för dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Det behöver vi göra någonting åt. Just därför har vi sett till att höja bostadstillägget för dessa grupper. Taket för bostadskostnaden höjs från 5 000 till 5 600 kronor (2 800 kronor för gifta). Vad innebär det i praktiken? En ensamstående person med enbart garantiersättning, med en boendekostnad om 5 600 kronor i månaden kommer att ha 840 kronor mer att röra sig med per månad. Bostadstilläget ger 470 kr per månad, sänkt skatt innebär 134 kr lägre skatt per månad. Garantiersättningen höjs med drygt 300 kr per månad före skatt. Efter skatt innebär det ytterligare 236 kr per månad i ökad inkomst.

Sänkt skatt för de med låg pension

Som pensionär ska man ha ett värdigt liv. Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen fått igenom att personer över 65 år inte ska beskattas högre än folk som jobbar och är yngre än 65 år. Skatten för pensionärer sänks från och med 1 januari 2018 på inkomster mellan 10 000 och 35 000 kronor i månaden och omfattar 1,5 miljoner personer över 65 år.

Fler anställda i äldreomsorgen

Vänsterpartiet är överens med regeringen om att fler anställda inom äldreomsorgen är en prioriterad fråga och vi har i förhandlingarna med regeringen drivit på för att avsätta mer pengar som ska göra det möjligt för kommuner och landsting att anställa fler. Summan beräknas täcka kostnaden för cirka 2  500 fler anställda under 2015 och 5  000 fler anställda från 2016.

Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen

En alltför stor andel av personalen inom äldre- och funktionshinderomsorgen saknar relevant utbildning för yrket. Inom äldreomsorgen rör det sig om att cirka en femtedel av dem som arbetar på boenden samt en fjärdedel av de anställda inom hemtjänsten som saknar rätt gymnasieutbildning. Det finns också behov av satsningar på påbyggnadsutbildning inom områden som exempelvis demenssjukdom, rehabilitering och palliativ vård. Även bland personal som ger stöd och service till personer med funktionsnedsättning finns behov av kompetensutveckling. Behovet av kontinuerlig kunskapshöjning om olika slags funktionsnedsättningar, bemötande, habiliterande och rehabiliterande arbetssätt är t.ex. stora. Personalen har ofta med sig viktiga kunskaper och erfarenheter men saknar särskild utbildning om funktionsnedsättningar. Det ändrar vi på nu genom att avsätta pengar till kompetenshöjning.

Omsorg:

Höjt tak för lönebidraget

För att samhället ska bli mer jämlikt måste det bli lättare för personer med en funktionsnedsättning att få ett jobb. För att se till att arbetsgivare anställer även den som har nedsatt arbetsförmåga finns så kallade lönebidrag, som en ekonomisk kompensation för att man kanske inte producerar i ”normal” takt. Problemet har varit att taket i lönebidraget inte har höjts sedan 2007. Därför har lönebidraget legat rejält efter löneutvecklingen och funktionsnedsatta personer har haft svårare att få jobba. Därför såg vi till att taket äntligen höjdes. Tidigare låg det på 16 700 kronor och numera ligger det på 17 100 kronor per månad. Att höja lönebidragstaket är en viktig reform för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning.

Höjd assistansersättning

Rätten till assistans handlar om demokrati och om rätten till ett värdigt liv. Under lång tid har ersättningen för personliga assistenter generellt varit för låg, vilket slår hårt både mot den som behöver assistans och den som arbetar som personlig assistent. För att komma åt det har Vänsterpartiet sett till att schablonbeloppet för assistansersättning ska höjas kontinuerligt under de närmaste åren. Ofta anställs nya, unga, oerfarna och ”billigare” assistenter på bekostnad av assistenter med högre utbildning, större erfarenhet och som kostar mer. Det är också viktigt att den som har stora behov av särskild kompetens i sin assistans ska få chans att behålla den. Lönerna sätts i slutändan av parterna på arbetsmarknaden, och vår förhoppning är att förhandlingarna kan leda till förbättrade löner och arbetsvillkor, och i förlängningen även till en tryggare situation även för den som är i behov av assistans.

Lagstadgad habiliteringsersättning

Det är viktigt att få jobba. Att få ha ett sammanhang och göra nytta; att få känna sig behövd och tjäna sina egna pengar. Det går att organisera många arbeten på ett sätt som fungerar även för den med intellektuell funktionsvariation. Vänsterpartiet har nu sett till att den så kallade habiliteringsersättningen blir lagstadgad. Poängen med bidraget är att kommunerna får extra pengar när de erbjuder exempelvis dagpenning. Genom att göra den obligatorisk ska fler ska få chansen att arbeta, oavsett funktionsvariation.

Arbetsliv:

Bättre regler för deltidsstämpling

Att kunna få A-kassa när man är arbetslös är en viktig trygghet. Rätten att deltidsstämpla är speciellt viktig för kvinnors ekonomiska oberoende. Den borgerliga regeringen satte en gräns så att man inte fick ut ersättning för att vara deltidsarbetslös i fler än 75 dagar. Det största problemet var att många arbetsplatser, speciellt där kvinnor jobbar, bara anställer på visstid. När det nästan är omöjligt att få något annat än ett timvikariat eller en deltidsanställning är det inte rimligt att ersättningen försvinner efter 75 dagar. Deltidsarbetslösheten upphör inte för det. Nu har Vänsterpartiet förhandlat fram att gränsen istället ligger på 60 veckor. Vinnarna är framför allt kvinnor inom vård- och omsorgsyrken, som tidigare fick betala ännu mer för att det inte går att jobba heltid på deras arbetsplatser.

Höjt golv i a-kassan

Det ska gå att leva på ersättningen från a-kassan. Tvärtemot vad högern påstår är a-kassan inget bidrag för lata personer, utan en försäkring av och för oss alla. Vi ska alla kunna känna oss trygga med att om vi förlorar jobbet kommer vi att klara oss tills vi får ett nytt. På så sätt tvingas vi inte att bli desperata och konkurrera med varandra om jobben, och alla sitter tryggare. För att se till att a-kassan faktiskt går att falla tillbaka på har Vänsterpartiet kämpat för att höja taken, så att man kan få ut större del av sin tidigare inkomst. Bland annat får den vars inkomst är upp till 25 000 kronor i månaden nu ut 80 procent under de första 100 dagarna. För den som inte varit med i en a-kassa tillräckligt länge för att få ersättning har grundersättningen höjts från 320 till 365 kronor om dagen.

Återigen rätt att dra av på skatten för fackföreningsavgiften

Ingen ska behöva avstå sitt medlemskap i ett fackförbund på grund av en för dyr månadsavgift. Men sedan högern tog bort avdragsrätten för medlemsavgiften har många tvingats gå ur, speciellt eftersom de högsta medlemsavgifterna finns i de lägst betalda yrkesgrupperna. Vänsterpartiet har därför sett till att vi får tillbaka rätten av dra av för fackföreningsavgiften igen. Exempelvis får en undersköterska i Kommunal cirka 1 300 kronor per år, och en butiksanställd medlem i Handels får tillbaka cirka 1 500 kronor. Avdraget sker i form av en skattereduktion med 25 procent av den sammanlagda medlemsavgiften som betalats in på ett år, och eftersom medlemsavgiften i akademikerförbund ofta är väldigt låg innebär det att vinnarna här är de som jobbar inom arbetaryrken.

Utredning om konsekvenserna av kvinnors deltidsarbete

Kvinnor som grupp tjänar mycket mindre än män som grupp. Det beror dels på att kvinnor och män jobbar inom olika områden (där kvinnodominerade yrken värderas lägre och betalas därefter) och dels på att kvinnor väldigt ofta jobbar deltid. Ibland på ren diskriminering. För att rätt åtgärder ska sättas in för att stärka kvinnors ekonomiska situation, har vi krävt att konsekvenserna av deltidsarbetet ska undersökas och beläggas. Mål för fattigdomsbekämpning: fram till 2030 ska inkomsttillväxten för de 40 procent som har lägst inkomst vara högre än det nationella genomsnittet. Arbetsmarknadspolitiska insatser ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

Förbättrad arbetsmiljö för personal inom sjukvården

Det är många som sliter ont inom sjukvården. Vi ser att sjukskrivningstalen är höga inom den här gruppen och att det är svårt att rekrytera personal. Därför har vi drivit igenom att 2 miljarder per år från och med 2018, ska gå till förbättrad arbetsmiljö för anställda inom hälso- och sjukvården. Pengarna fördelas mellan landstingen efter befolkningsmängd och ska gå till att förbättra personalsituationen och utveckla vårdens verksamheter. Det kan handla om att se över arbetsvillkor, erbjuda kompetensutveckling, öka bemanningen och utveckla arbetssätt för att vårdpersonal ska vilja och kunna arbeta kvar.

En ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas

Arbetsmiljö är en central fråga för allas våra arbetsliv. Hur den är och hur den utformas avgör så mycket; hur vi mår på jobbet, hur länge vi orkar arbeta. Därför är det centralt att förstärka och samla ihop det arbete som görs på området. Vänsterpartiet har drivit igenom inrättandet av en ny myndighet för arbetsmiljökunskap som får i uppgift att vara samordnande och kunskapsspridande på arbetsmiljöområdet. Myndigheten ska bland annat verka för att forskningsbaserad kunskap blir mer tillgänglig och kommer till nytta i det praktiska arbetsmiljöarbetet. Myndigheten inrättas 1 juni 2018.

Införande av rätt till arbetskläder för vård- och omsorgspersonal

Arbetsgivaren ska stå för dina kläder inom vård- och omsorgsyrkena, det borde vara en självklarhet. Du ska inte behöva lägga ut egna pengar för att ha kläder som funkar på jobbet. Men det är först nu – efter att Vänsterpartiet har drivit frågan i budgetförhandlingarna med regeringen – som frågan har fått sin lösning. I början av 2018 väntas nya föreskrifter från Arbetsmiljöverket där det tydligt framgår att arbetsgivaren måste stå för arbetskläderna.

Fler inspektörer för bättre arbetsmiljö

Det finns företag systematiskt bryter mot arbetsmiljöreglerna. Det behöver vi göra något åt. Därför har vi drivit kravet att Arbetsmiljöverket ska få bättre möjligheter att se till att arbetsgivare följer arbetsmiljölagstiftningen. Från och med 2017 höjs Arbetsmiljöverkets anslag med 25 miljoner kronor per år. Med det tillskottet kan fler inspektörer anställas och närvaron på arbetsplatserna öka.

Stor satsning på arbetslivsforskning

En stor del av vår vardag tillbringar vi på jobbet och villkoren där påverkar hela livssituationen. Därför är en stark arbetslivsforskning så viktig för att kunna skapa ett arbetsliv som är bra för alla. Vänsterpartiet har förhandlat fram pengar som ska stärka arbetslivsforskningen. 30 miljoner från och med 2017 för att öka till 60 miljoner kronor per år från och med 2019.

Ersättningar och försäkringar:

Bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har tagits bort

Du ska ha rätt till sjukpenning så länge som du saknar arbetsförmåga. Den borgerliga regeringen införde en tidsgräns då sjuka människor kastas ur försäkringen. Precis som alla andra förstod redan innan, ledde det här inte till att folk fick sin arbetsförmåga tillbaka snabbare. Tack vare Vänsterpartiet togs den så kallade stupstocken i sjukförsäkringen bort, och nu får sjuka människor behålla sin sjukpenning så länge som det krävs. Ingen väljer att råka ut för en olycka eller bli sjuk, och vi tjänar alla på att tillsammans ta hand om den som just nu behöver det.

Höjd sjukpenning

Alla ska kunna känna ekonomisk trygghet. När man blir sjuk har vi system som säkrar att vi fortfarande får en inkomst att leva på, och det är en viktig del av den svenska modellen. Nu har Vänsterpartiet sett till att inkomsttaket i sjukförsäkringen höjs. Det innebär ökad ekonomisk trygghet och att vi kan lita mer på sjukförsäkringen. De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön. Sett till en månadslön höjs taket med 1 896 kronor – från 28 438 kronor till 30 333 kronor.

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning

Den som av någon anledning inte kan jobba ska ändå ha en inkomst att leva på. I ett samhälle tar vi hand om varandra och ser till att ingen faller igenom. Men den ersättning man får har länge varit för låg. Vänsterpartiet har därför drivit igenom en höjning av det som kallas för antagandeinkomsten. Tidigare låg nivån på 64 procent, nu är det 64,7 procent. Majoriteten av de som vinner på den här reformen är kvinnor. Höjningen innebär att den som är beroende av sjukersättning eller aktivitetsersättning kan få upp till 200 kr mer per månad. Garantinivån höjs med drygt 300 kronor för en ensamstående.

Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen

Oavsett vad du tjänar ska du ha rätt till hjälp om du blir sjuk eller av andra skäl inte kan jobba. För den som haft en låg lön och får sjuk- eller aktivitetsersättning gäller garantinivån. För att det överhuvudtaget ska vara möjligt att leva på det här grundskyddet har Vänsterpartiet kämpat för att den ska höjas, och det har nu blivit verklighet. Den som endast har rätt till garantinivån får nu 300 kronor mer i månaden. Gäller från och med 2018.

En karensdag mindre

Man borde inte straffas för att man blir sjuk och inte kan jobba. Men att vara borta från jobbet på grund av sjukdom gör lönekuvertet mycket tunnare, och de flesta försöker jobba in i det längsta även om de är sjuka. Ersättningen från A-kassan börjar inte direkt, utan karensdagarna innebär att det går många dagar helt utan lön. Dessutom räknas bara fem dagar per vecka. För att minska antalet dagar som lönen försvinner när man är sjukskriven har Vänsterpartiet sett till att antalet karensdagar minskat från sju till sex dagar. Gäller från och med 2018.

Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen

Inga föräldrar borde behöva välja mellan att betala elräkningen eller köpa vinterskor till barnen, och inga barn borde behöva växa upp i fattigdom i Sverige. Tyvärr ser det inte ut såt – barnfattigdomen är ett stort problem. Därför har vi sett till att grundnivån i föräldraförsäkringen höjs. Föräldrar som studerar eller har låg inkomst får en höjning från 225 till 250 kronor om dagen. Det handlar alltså om de föräldrar som bara har rätt till den minsta summan. Det här en viktig omfördelande och feministisk reform eftersom nio av tio av de som bara har grundnivån i föräldraförsäkringen är kvinnor. Det handlar i praktiken om att förflytta pengar till en grupp kvinnor som inte har stora marginaler. Den som har föräldrapenning på grundnivå och tar ut den för hela månaden får nu 750 kronor mer i månaden – det innebär en stor skillnad i både föräldrars och barns vardag.

Höjda inkomstgränser i bostadsbidraget för barnfamiljer

Vi vet att många barnfamiljer har det knapert och svårt att få pengarna att räcka till. Därför har vi drivit på för att höja bostadsbidraget för denna grupp. Vi gör det genom att höja den s k inkomstgränsen, som har varit den samma sedan 1997 och inte hängt med prisutvecklingen i samhället. Inkomstgränsen höjs från 117 000 kronor per år till 127 000 kronor för ensamstående, och från 58 500 kr per år till 63 500 kronor för de som är gifta eller sambos. Förändringen av inkomstgränsen innebär 167 kronor mer per månad för en barnfamilj som har en årsinkomst under den nya, höjda inkomstgränsen.

Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer

Barn ska inte behöva växa upp i fattigdom och därför vill vi göra en satsning på de familjer som har det allra tuffast. Många av de familjer som har det sämst ställt ekonomiskt består av ensamstående mammor med barn. Nästan en fjärdedel av alla ensamstående mammor i Sverige är beroende av försörjningsstöd för att klara sig. Därför har Vänsterpartier höjt försörjningsstödets riksnorm. Nu får man i snitt 100 kronor mer i månaden per barn som är under 7 år, och för äldre barn upp till 20 år får man 250 kronor mer per månad.

Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet

I ett så rikt land som Sverige borde inga barn behöva växa upp i fattigdom. Men så är inte fallet, och av de barnfamiljer som har den lägsta ekonomiska standarden är en stor andel familjer med många barn. Med den vetskapen är det lätt att försöka förändra många familjers situation. Flerbarnstillägget är till för att omfördela resurser till stora familjer, och Vänsterpartiet har sett till att det höjts. Tillägget för barn nummer tre ger numera 126 kronor i månaden, vilket stabiliserar ekonomin för många familjer.

Höjt underhållsstöd

Ensamstående föräldrar är en ekonomiskt utsatt grupp i Sverige, vilket slår hårt mot både vuxna och barn. Därför har Vänsterpartiet jobbat med att höja underhållsstödet till ensamstående och fått igenom flera höjningar de senaste åren. Först fick vi igenom en generell höjning på 300 kronor. Sen höjdes stödet med 150 kronor för barn över 15 år. Med den senaste höjningen får man 150 kronor mer för varje barn som är mellan 11 och 14 år och 350 kronor mer per barn som är 15 till 18 år. Den sista ökningen är viktig eftersom det kostar mer att ha tonåringar än vad underhållsstödet tidigare var beräknat på.

Skatter och avdrag:

Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning

Ett solidariskt samhälle bygger på att vi bidrar efter förmåga och får stöd efter behov. När man inte har förmåga att arbeta får man hjälp med ersättning, samtidigt som man fortfarande bidrar genom att betala skatt. Men i Sverige idag är ersättningarna så låga att det ofta är svårt att klara sig. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom skatt för de med sjuk- och aktivitetsersättning. För den som får aktivitets- eller sjukersättning sänks skatten med cirka 1500 kronor per år, alltså ungefär 120 kronor per månad. Sänkningen är också fördelad på ett sätt som gör att den som har en låg lön får en procentuellt sett större sänkning än den vars ersättning utgår från en högre inkomst.

Höjd skatt för ISK och kapitalförsäkringar

Vi har ett skattesystem riggat för dem som har mest. Det vill vi ändra på. Vi vill omfördela från de som har till dem som nästan inget har. Därför höjer vi skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar. Som exempel innebär det att den som har 50 000 kr på sitt ISK konto, kommer efter skattehöjningen att betala cirka 37 kronor mer om året. 37 kronor mer i skatt är inget problem för den enskilde, och resultatet i slutändan blir bättre för alla: jämlikheten ökar och klyftor minskar. 40 procent av intäkterna från reformen kommer från de 10 procent av befolkningen med högst inkomster. Omfördelning i praktiken. De som sparar i ISK kommer att kunna göra det förmånligt även efter skattehöjningen. Skatten på den sparformen är betydligt lägre än på annan konventionell kapitalbeskattning.

Höjd skatt för utlandssvenskar

I ett samhälle som håller ihop bidrar vi utifrån vår förmåga, ju mer vi tjänar desto mer skatt betalar vi. När man exempelvis går i pension minskar ens inkomst, och man betalar därför mycket mindre än när man arbetade. Ett sätt att slippa betala så mycket skatt som man borde är att flytta från Sverige – som boende i ett annat land betalar man bara den så kallade särskilda inkomstskatten. Den har sedan 2014 legat på 20 procent, då den sänktes från 25 procent. Vi menar att vi ska bygga samhället tillsammans, och är glada över att ha varit med och sett till att den särskilda inkomstskatten blir 25 procent igen.

Privata sjukvårdsförsäkringar kommer inte längre att vara skattebefriade

Idag gynnar skattesystemet de privata sjukvårdsförsäkringarna samtidigt som det saknas resurser i den vanliga hälso- och sjukvården. Det är inte rimligt. Med den här reformen prioriterar vi den vård som fördelas efter vilka behov av vård man har, framför den ojämlika vård som fördelas efter vilken försäkring man har. Vänsterpartiet har i förhandlingar med regeringen fått igenom en överenskommelse om att avskaffa skattefriheten för förmån av privat hälso- och sjukvård t.ex. i form av privat sjukvårdsförsäkring. Det beräknas ge upp emot 1 miljard kronor i ökade skatteintäkter årligen. I överenskommelsen med regeringen ingår att de ökade intäkterna ska gå till hälso- och sjukvården.

Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad

Välfärden behöver mer resurser och färre jobbskatteavdrag. Därför har vi drivit på för att trappa av/minska jobbskatteavdraget som den borgerliga Alliansen införde och som socialdemokraterna inte vill avskaffa. Den som tjänar mer än 50 000 kr per månad kommer att få betala ca 150 kr mer i skatt varje månad. Det är summa som den enskilde inte har några problem att betala, men som gör skillnad för vår gemensamma välfärd.

Sänkt tak för RUT-avdrag

Vänsterpartiet tycker att våra skattepengar ska användas till välfärd som fördelas efter behov. Därför är vi motståndare till RUT-avdrag. Det kravet har vi inte gått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen, däremot ett halverat tak för RUT-avdraget. Det sänks till 25 000 kr per person och år för den som inte har fyllt 65 år. Vi har också fått igenom en begränsning av RUT får användas till och numera omfattas t.ex. inte läxhjälp och poolrengöring. Vi har också sett till att subventionsgraden – det vill säga skattereduktion av arbetskostnaden – vid köp av ROT-tjänster sänks från 50 procent till 30 procent. Pengarna gör bättre nytta inom vård, skola och omsorg. Eller som höjt barnbidrag. Omfördelning i praktiken.

Förstärkt arbete mot skatteflykt

Det ska bli svårare att strunta i att betala skatt i Sverige. Tiotals miljarder försvinner genom skatteflykt från Sverige varje år. Pengar som skulle ha kunnat användas till att anställa fler inom skolan, vården eller omsorgen, tex. Det här behöver vi göra någonting åt. Därför har vi sett till att både Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten får mer pengar till sin verksamhet. 175 miljoner kronor satsas 2017-2020.

Fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt

Fler höginkomsttagare ska betala statlig skatt. Det har Vänsterpartiet fått igenom i budgetförhandlingar med regeringen. Högre skatt ger mer intäkter till statskassan. Det gör i sin tur det möjligt att avsätta mer resurser till vår gemensamma välfärd och andra viktiga samhällsbehov. Inkomstgränsen för när man ska betala statlig skatt höjs varje år. Den uppräkningen blir nu lägre än planerat för 2018. Det innebär att personer som tjänar över 38 200 kronor i månaden får högre skatt än de annars skulle ha fått. Det handlar om mellan två och 200 kronor i månaden. Start 1 januari 2018.

Kultur:

Sänkta avgifter i kulturskolan

Fler barn borde få möjlighet att utöva kultur, men då måste Kulturskolan bli mer tillgänglig och mer jämlik. I flera kommuner är avgifterna så höga att många familjer inte kan betala, och barnen får ingen möjlighet att lära sig spela ett instrument eller teater. Den kommunala musik- och kulturskolan är en av de största kulturverksamheterna för barn och unga, och nu har vi fått igenom en satsning på att avgifterna ska sänkas. Det borde vara en självklarhet att få upptäcka och utöva kultur, och inga barn borde stängas ute från Kulturskolan av ekonomiska skäl. Den exakta utformningen av satsningen är inte klar än.

Vi satsar stort på biblioteken

Kunskap och bildning för alla, det är en rättvise- och jämlikhetsfråga. Biblioteken fyller här en avgörande funktion. För den som behöver en plats att läsa sina läxor på, för den som behöver ro att läsa en bok, för alla dem som behöver inhämta kunskap utan att betala en massa pengar. Biblioteken är en plats där människor med olika bakgrund och förutsättningar möts och för att göra denna verksamhet bättre; öka utbudet och tillgängligheten, har Vänsterpartiet förhandlat fram 250 miljoner kronor mer till biblioteken per år från och med 2018.

Välfärd:

10 miljarder kronor till välfärden

Det saknas stora summor pengar i välfärden. Många av samhällets viktigaste funktioner fungerar därför mycket sämre än de borde, och det är vi som betalar priset. Med större barngrupper i förskolan, en allt mindre jämlik skola, långa vårdköer och för mycket att göra för personalen. Tack vare Vänsterpartiet får nu kommunerna 10 miljarder extra från och med 2017. Det här är den största satsningen på välfärden på 24 år, sedan 1993 då kommunerna först började få det generella statsbidraget. Tillskottet är permanent och ger möjlighet att anställa fler inom skolan, vården och omsorgen. Under de första åren kommer de kommuner och landsting som tagit emot flest asylsökande och nyanlända att få mer pengar. Dessutom ska staten tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting börja arbeta för att komma till rätta med bristyrkessituationen i välfärdssektorn.

Rättvisemiljarder till det svikna Sverige

Resurser fördelas inte rättvist mellan Sveriges kommuner. Det är ett svek mot stora delar av befolkningen, och leder till att problem som lågt valdeltagande och arbetslöshet slår extra hårt mot framför allt vissa glesbygder och bruksorter. För att öka jämlikheten och skapa rättvisa har Vänsterpartiet fått igenom en tio-årig mångmiljardsatsning direkt riktad mot dessa områden. Pengarna ska kunna sökas av kommuner med områden som karaktäriseras av till exempel hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och lågt valdeltagande. Hur pengarna används kommer att se olika ut i olika områden, men insatser för jobb, utbildning, service, fritid och sociala insatser är i fokus.

Integration, invandring och diskriminering:

Mer pengar till gymnasieskolans introduktionsprogram

Alla förtjänar en andra chans och vi tycker att ett jämlikt samhälle ska kunna erbjuda flera vägar till jobb och studier. Därför har vi sett till att mer pengar ges till gymnasieskolans introduktionsprogram. Pengarna ska göra det möjligt att anställa fler personer med olika kompetens och färdigheter för att lotsa eleverna igenom skolan och bli behöriga att söka sig till gymnasiet eller gå direkt till jobb. Sett till hela gymnasieskolan är språkintroduktion det fjärde största programmet, och ser man till antalet elever enbart i årskurs 1 är språkintroduktion gymnasieskolans största program.

Mer pengar till landets antidiskrimineringsbyråer

Skyddet mot diskriminering är en av hörnstenarna i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Det är ett arbete som behöver ett omfattande ekonomiskt stöd för att kunna utföra sin viktiga uppgift. Just därför har vi krävt mer pengar till arbetet mot diskriminering på nationell, regional och lokal nivå. Det kravet har vi fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Pengarna avsätts till dels Diskrimineringsombudsmannen (DO), del till de 16 antidiskrimineringsbyråerna som är verksamma på lokal nivå i hela landet.

Förstärkt satsning för fler behöriga sfi-lärare

Att förstå och kunna göra sig förstådd är viktigt för att kunna bli en del i ett nytt samhälle. Det är tillräckligt mycket som är nytt och svårt för den som nyss kommit till Sverige, och då ska vi som samhälle göra allt vad vi kan för att göra livet lättare. Att vi satsar på att förbättra möjligheterna till att lära sig språket är en självklarhet. Vänsterpartiet vill därför att fler ska vara med och lära ut svenska för nyanlända, och har sett till att sammanlagt 140 miljoner satsades på fler behöriga lärare. För att fler ska vilja bli Sfi-lärare, för att fler av de som redan undervisar ska kunna bli behöriga och för att Sfi-lärare ska kunna få kompetensutveckling.

Stärkt validering av utländsk utbildning

Det är ett slöseri när människors kunskap inte räknas i Sverige. Därför måste den som utbildat sig i sitt hemland måste kunna få sin utbildning validerad. Både individ och samhälle förlorar på att exempelvis en psykiater hänvisas till ett annat yrke, eftersom det är tid och energi som hon investerat i att bli bra just psykiatri. Det är ett helt onödigt slöseri med kompetens. Därför har Vänsterpartiet arbetat för att ge mer resurser till de som validerar utländska utbildningar. Satsningen som vi fått igenom innebär sammanlagt 69 miljoner kronor på Universitets- och högskolerådet, och 5 miljoner kronor på Socialstyrelsen.

Pengar till kompetenskartläggning på asylboende

Den som flytt från krig ska snabbt få chansen att skapa sig ett liv i Sverige. Att vänta på beslut på om man ska få stanna eller inte tar ofta alldeles för lång tid, och under tiden sätts livet på paus. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom pengar till att kartlägga människors kompetens redan under tiden de bor på asylboende. Resurserna går till Arbetsförmedlingen som får ansvar för kartläggningen. På så sätt kan den som väntar på beslut snabbare få ett relevant jobb och en meningsfull sysselsättning. Ett skäl till att asylprocesser tar så lång tid är dessutom att Migrationsverket fått för mycket att göra. Det är därför värdefullt att avlasta dom genom att lägga det här arbetet hos Arbetsförmedlingen istället.

Språkundervisning på folkhögskolor

Det är orimligt att man ska behöva vänta på uppehållstillstånd innan man får börja lära sig svenska. För att alla som sökt sig till Sverige för en fristad ska få en bra start på sitt nya liv måste både språkstudier och samhällsorientering starta redan under asylprocessen. Eftersom folkhögskolorna redan innan drog ett stort lass inom språkstudier har Vänsterpartiet sett till att de får mer pengar för att lära ut svenska till nyanlända. Det är viktigt att alla delar av samhället som vill vara med och välkomna de som flyr hit får hjälpa till, för varje handtag behövs! I satsningen som Vänsterpartiet fått igenom ingår 25 miljoner kronor till folkhögskolorna under 2017 och 2018, och 15 miljoner kronor år 2019.

Socialt arbete:

Fler anställda i kvinnojourerna

Vänsterpartiet har fått igenom en stor satsning på kvinnojourerna. Dessa pengar ger kvinnojourerna förutsättningar att arbeta långsiktigt. Satsningen är på 25 miljoner kronor 2015 och därefter 100 miljoner kronor per år.

Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden

Genom att anställa fler socialsekreterare kan man komma åt den höga arbetsbelastning som är en viktig förklaring till flera av de allvarliga brister som idag finns i socialnämndernas handläggning. Vänsterpartiet har drivit igenom en stor satsning som gör det möjligt att anställa mer personal i socialtjänsten. 250 miljoner kronor per år kommer att avsättas att stärka bemanningen, kompetens och kvalitet. Fler anställda är en förutsättning för att jobbet ska kunna utföras bra och professionellt.

Tryggare barn- och ungdomsvård i socialtjänsten

Tyvärr är det många barn i vårt land som far illa eller som riskerar att göra det. Det behöver vi ta ansvar för och göra något åt. Därför har vi sett till att få fram mer pengar för att stärka socialtjänstens insatser gentemot den här gruppen barn och unga. 250 miljoner per år från och med 2018. Dessa extra satsningar ska också kunna underlätta för bättre samverkan mellan landsting och kommun när någon behöver både hälso- och sjukvård och stöd från socialtjänsten.

Bostäder:

Miljonprogrammens bostäder rustas upp

Vi vill att alla ska ha rätt att bo bra till rimlig hyra. På många håll är renoveringsbehovet akut i miljonprogrammens hus från 60- och 70-talen. Det behöver vi göra något åt. Därför har Vänsterpartiet länge drivit frågan om att införa ett upprustningsstöd riktat till just dessa flerbostadshus. Det är ett krav som Vänsterpartiet också har fått gehör för. 1 miljard per år ska gå till renoveringar som annars inte hade blivit av. För att få ta del av upprustningsstödet krävs att det sker en omfattande renovering, att renoveringen innebär betydande energieffektivisering och att hyreshöjningarna efter renoveringen begränsas.

Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror

Du ska kunna bo utan att skuldsätta dig. Det behöver byggas fler hyresrätter som folk har råd att bo i. och det nu. Just därför har vi drivit på för att införa ett investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror. Det är en stor satsning som vi fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Investeringsstödet kommer att innehålla krav på energieffektivitet, rimliga hyror och att lägenheterna förmedlas genom bostadsförmedling.

Landsbygd:

Vi värnar våra slåtterängar och betesmarker

För att se till att våra slåtterängar och betesmarker kan få fortsätta finnas kvar, har vi krävt att särskilda medel ska avsättas inom det vi kallar för landsbygdsprogrammet. Det är en förstärkning som kommer att bidra till att fler hektar betesmark och slåtterängar kan underhållas. Ett viktigt miljömål som uppfylls.

Det ska gå att leva i hela Sverige

Det ska gå att bo, jobba och leva i alla delar av vårt land. Därför har vi krävt ett särskilt stöd till butiker i glesbygd. Det är pengar som betalas ut av Tillväxverket till just butiker i glesbygd för att se till att det finns dagligvaror och drivmedel på nära håll.

Satsning på kollektivtrafik i landsbygd

När bussen bara går två gånger om dagen tvingas många köra bil till jobbet fastän de egentligen hellre skulle resa kollektivt. Att kollektivtrafiken på landsbygden sällan är ordentligt utbyggd är ett problem för både individen och för miljön. Det vill vi ändra på. Vi vill förbättra möjligheterna för människor på landsbygden att resa tillsammans, eftersom det bidrar både till att stärka landsbygden och till att minska utsläppen. Därför har Vänsterpartiet drivit igenom att kollektivtrafiken på landsbygden ska förbättras, och mellan 2016 och 2019 satsas sammanlagt 850 miljoner kronor.

För oss är det viktigt att vardagen fungerar för alla. Det här är ett steg i en långsiktig satsning för att förbättra villkoren och utveckla servicen på landsbygden. Eftersom behoven ser väldigt olika ut i olika delar av Sverige ska Trafikverket höra med länen om vad som kan uppnås i varje län, och sen föreslå för regeringen hur pengarna borde användas. Exempelvis kan det vara förbättringar av järnvägar på landsbygden eller investeringar som gör det enklare för fler att ta bussen.

Bredband i landsbygd

För de allra flesta är snabbt internet en förutsättning för att livet ska fungera, både under fritiden och på jobbet. Därför är det orättvist att tillgången till bra uppkoppling ser så olika ut beroende på var i landet man bor. Allt från att driva en butik till att kolla på teve eller kommunicera med sina vänner beror av internet, och en satsning på bredband i landsbygden har behövts länge.

Därför har Vänsterpartiet kämpat för bredband där inte marknaden klarar att ordna det på egen hand. Och efter att ha förhandlat med regeringen har vi fått igenom en satsning på 850 miljoner kronor. Snabb uppkoppling gör det lättare för människor på landsbygden att bo kvar och för nya att flytta dit. Trygg tillgång till bredband är en förutsättning för att våga starta nya företag på en ort, samtidigt som de företag som finns får möjlighet att fortsätta bedriva och utveckla sin verksamhet.

Djurskydd:

Bättre djurskyddskontroller

Djur ska behandlas bra och leva under goda förhållanden. Allt annat är ovärdigt ett anständigt samhälle. Som det ser ut i dag har inte Länsstyrelserna den kapacitet som behövs för att jobba förebyggande med djurskydd och svara mot larm om vanvård av djur. Därför får Länsstyrelserna mer pengar för att kunna anställa fler djurskyddskontrollanter. Det är ett krav som Vänsterpartiet har fått igenom i budgetförhandlingarna med regeringen. Från 2018 blir det 15 miljoner kronor i extraanslag till ökade och bättre djurskyddskontroller. Pengarna ska permanentas, det vill säga finnas kvar över tid.

Utrikespolitik:

Forskning inom nedrustning och icke-spridning

En förstärkning av anslaget för forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning.

Våld, kriminalitet och rättsväsende:

Ökad kompetens om mäns våld mot kvinnor inom rättsväsendet

För den kvinna som utsätts för våld av en man är det avgörande att poliser, jurister och andra som hon möter har den kunskap som krävs. Dålig koll på hur mäns våld mot kvinnor fungerar leder till att kvinnor inte får den hjälp de har rätt till, och det händer allt för ofta att allvarliga anmälningar läggs ner. Att överhuvudtaget söka hjälp från samhället är för många inte alls självklart, och när man väl tar sig över trösklarna och tar kontakt måste man få bra stöd. Vänsterpartiet har fått igenom en satsning på 10 miljoner för att öka kompetensen om mäns våld mot kvinnor. Tio miljoner per år ska gå till utbildningen för poliser, jurister, socionomer och andra yrkesgrupper som möter våldsutsatta kvinnor. Pengarna kommer att räcka till väldigt många utbildningsinsatser varje år och kan bli ett viktigt verktyg i arbetet att få bukt med mäns våld mot kvinnor. Det är en viktig signal till utbildningsväsendet och myndigheter att de har stort ansvar för att öka sina kunskaper om mäns våld mot kvinnor.

Områdespoliser och arbete mot hatbrott inom ramen för polissatsning

Vänsterpartiet poängterade före budgetförhandlingarna att polisen bl.a. behöver resurser för arbetet mot hatbrott och med områdespoliser. Dessa aspekter poängterades därefter i den polissatsning på 283 miljoner kronor som gjordes i vårändringsbudgeten 2016.

Insats mot illegala cabotagetransporter för ordning och reda i transportbranschen

Idag blir många utländska löntagare hårt utnyttjade när de arbetar i Sverige. Särskilt stort är problemet i transportbranschen. Där behövs det fler och bättre poliskontroller så att utländska lastbilstransporter följer reglerna. Vänsterpartiet har fått igenom kravet om mer pengar till arbetet mot illegal cabotageverksamhet. 25 miljoner kronor mer per år – till Polismyndigheten – fram till och med 2020.

Rasism:

Satsning på Kungälvsmodellen i arbete mot högerextremism

Unga måste ges verktyg för att hantera frågor om intolerans och rasism. Förebyggande insatser handlar framför allt om att motverka högerextremism i samhället, men det är även för individens skull. För unga människor på väg in i en intolerant och antidemokratisk miljö är det tydligt att förebyggande insatser kan vara ovärderliga. Därför är det hoppfullt att Vänsterpartiet fått igenom en satsning på att förebygga rasism och högerextremism bland gymnasieelever.

Den så kallade Kungälvsmodellen skapades efter mordet på John Hron 1995 och handlar framför allt om långsiktigt socialt arbete och utbildningssatsningar. Syftet är att motverka intolerans och rasistiska idéer. Eftersom vardagen i skolan är en viktig plats för att forma sina tankar och idéer har den visat sig vara ett bra medel för långsiktigt antirasistiskt arbete. Satsningen är på 10 miljoner kronor och kommer att räcka till att utbilda 340 personer.